Modern meditation, kan vi förebygga en svensk skolmassaker?

Vaknar tidigt idag och kan inte somna om så jag sätter på kaffe och hämtar in morgontidningen, Svenska Dagbladet. IDAG-sidan har med ett inlägg som jag skrev som respons på en tidigare artikel om kompismassage i förskolan. Artikeln ingår i SvD's artikelserie Modern meditation. Kul att återigen vara med och se EQ-dockan omnämnd i en av Sveriges största dagstidningar! Förra gången var i ett helsidesreportage i Dagens Nyheter den 12 juni förra året.

Jag har med glädje följt SvD's artikelserie som delvis behandlar sådant jag själv föreläser om. Givetvis kan jag inte låta bli att reflektera kring hur meditation, mindfulness, mental träning och massage (fyra välgörande ord som börjar på m!) skulle kunna användas mer medvetet inom förskola och skola för att förebygga hemska tragedier som den i Tyskland. Hur kan det hjälpa, undrar du kanske?

Vi vet genom forskning att de delar i hjärnan som väcker starka negativa känslor som aggressivitet och rädsla stillar ner sin aktivitet vid mental träning, meditation, mindfulness och massage. Hjärnans högra pannlob aktiveras då vi känner oss stressade, oroliga eller nedstämda medan den vänstra pannloben aktiveras vid lugn, harmoni och lyckokänslor. När vi utövar någon av de fyra m:en förflyttas aktiviteten från höger pannlob till vänster, d v s vi upplever mer lugn, harmoni och lycka.

Det tycks mig uppenbart att de fyra m:en skulle kunna användas preventivt för att öka barn och ungdomars välbefinnande! Många jag möter i förskolans och skolans värld vittnar om positiva effekter i form av lugnare individer och grupper med hjälp av dessa metoder. Så när ger vi alla barn rätten att regelbundet få träning i att själva skapa sig positiva sinnestillstånd? När utbildas alla pedagoger och ämnet får vara ett naturligt inslag i skolan?

Oavsett vi kallar det meditation, avslappning, mindfulness eller vila får vi positiva och främjande effekter på individ, grupp och samhällsnivå. Vi erbjuder barn och ungdomar möjligheten att själva kunna påverka sina sinnestillstånd, dels här och nu, dels långsiktigt. Själv var jag, som jag skriver i SvD, trettiofem år gammal innan jag lärde mig hur jag genom mental träning kunde påverka mina tillstånd. Jag slutade därmed känna mig som ett offer för mina känslor, upplevde betydligt större lugn, harmoni och lycka än någonsin tidigare.

Tänk om Tim Kretschmer i Tyskland fått tillgång till de fyra m:en under sin skoltid, kanske hade han mått och fungerat lite bättre? Vi vet inte och får aldrig svaret på frågan. Men vi vet att de fyra m:en förebygger depression och andra negativa tillstånd, sådant som ledde till att Tim tog till vapen och orsakade massakern. Vi vet att Livskunskap i skolan skapar bättre relationer och erbjuder möjlighet att verkligen mötas som människor. Vad är den kunskapen värd? Med facit i hand, Columbine High School i USA, Finland 2007 och 2008 och nu sist i Tyskland, känns det som att vi bör skruva upp tempot och införa denna forskningsbaserade kunskap i skolan, nu!

I media spekuleras kring om detta kan hända även i Sverige. Polisen tycks övertygade om att det bara är en tidsfråga och har inlett en specialutbildning för poliser som förberedelse inför det som komma skall. Som förälder med barn i skolan får jag en ovälkommen klump i magen när jag läser detta. När händer det? Var händer det? Hur blodigt blir det? Det är frågor som ingen vettig människa vill ställa sig. Jag vill inte ha dem i min hjärna och måste uppbåda all min mentala styrka för att ta makten över mina egna tankar och inte drabbas av en överväldigande rädsla.

Vad tycker du att vi ska göra? Någon som delar mina tankar? Någon som vill göra något? NU!?

Rädd, orolig och trygg av förvissning att vi faktiskt kan göra något.

//Maria-Pia