Min nioårige son såg mig stint i ögonen och sa:
"Ni kan inte tvinga mig! Det är lag på det i Sverige. Ni får inte tvinga mig att gå med på teater om jag inte vill".
Bra, det verkar ha jobbat med Barnkonventionen i skolan, tänkte jag. Och övertalade sonen att han visst ville gå med på teater. Ibland får man följa med trots att det inte känns ett dugg lockande, sa jag, klok som en gammal syrsa. Jag tror till och med att jag sa något så klumpigt som att jag minsann följer med honom på bio fast jag kanske inte alltid har lust...
Åter till barnkonventionen. Vad tusna står det i den , egentligen? Jag känner mig tvungen att gå in och läsa på. Innan min smarta och begåvade son gör det åt mig och jag totalt tappar greppet som förälder!
Jag citerar ur Barnkonventionens artikel 12:
Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Jag ska nog ta en artikel om dagen framöver, integrera och tänka till om. Lever vi i Sverige i enlighet med den ratificerade barnkonventionen? Känner vi, du och jag, gemene man, till vilka de 54 artiklarna är? Borde jag som dessutom arbetar professionellt för att skapa en bättre uppväxt för barn och ungdomar kanske känna till den lite bättre?
Tur att jag har barn som hela tiden lär mig saker!
//Maria-Pia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag hörde någon gång någonstans att Sverige är ett av de länder sm bryter mot flest punkter i barnkonventionen. Jag gissar att det nog mest har att göra med god dokumentation i förhållande till att i stort sett alla länder utom USA har skrivit under.
SvaraRaderaEtt tips angående aktivt arbete som är spännande och otradtitionellt kring barnkonventionen är att kolla upp Globträdets arbete, www.globetree.org
En svensk organisation sm jobbar för barn tillsammans med barn.